söndag 14 januari 2018

Premiär för vår film egna film om Crystal Mining

Det var vid ett besök på Naturhistoriska riksmuseet som vi hittade Crystal Mining från Kidz Labs










lördag 2 april 2016

Var kommer guld ifrån?

Tidigare trodde man att guld skapas när stjärnor explodera som supernovor. Men den senaste forskningen talar för att det mesta av guldet i universum skapas när två neutronstjärnor krockar med varandra.

En neutronstjärna är det som finns kvar av en stjärna efter att den har exploderat som en supernova. För att skapa en supernova krävs det att stjärnan har en massa på minst åtta gånger vår sols. Neutronstjärnor är inte särskilt stora men deras densitet är extremt hög. En vanlig neutronstjärna är ca 20 km i diameter men en tesked av den kan väga upp emot 100 miljoner ton. För att en kollision mellan två neutronstjärnor ska kunna ske krävs att ett solsystem innehåller två stjärnor som efter sin levnadstid övergår och blir neutronstjärnor. Tidigare trodde man att denna kombination nästan var praktiskt omöjlig men idag känner man till 10 solsystem som innehåller två neutronstjärnor.

Enligt teoretiska astrofysiker skulle en explosion mellan två neutronstjärnor visa sig genom en snabbt övergående ljusblixt i gammastrålning. Därefter skulle vi nio dagar senare kunna uppfatta ett snabbt bleknade sken i kortvågigt infrarött ljus. Sommaren 2013 lyckades forskare att fånga just detta skeende och därigenom bevisa teorin om vad som sker när två neutronstjärnor kolliderar.

Illustration av en explosion när två neutronstjärnor kolliderar.
Skapare: Dana Berry, SkyWorks Digital, Inc.

Ett annat mysterium är varför det finns guld på jordens yta? Guld är så pass tungt att det borde ha samlats i jordens kärna tillsammans med andra tunga ämnena och lämnat vår jordskorpa utan t ex guld och platina. Som tur är har något hänt som gjort att vi har guld till våra smycken. Forskarna tror att det guld som vi idag kan gräva fram ur jordens skorpa kommer från ett meteoritregn som träffade jorden för fyra miljarder år sedan.

Jorden skapades för ca 4,54 miljarder år sedan och i samband med detta så samlades det tunga ämnen i jordens kärna. Hur mycket guld som finns inne i kärnan är så klart höjt i dunkel men forskare har beräknat att det finns tungmetaller som motsvarar ett lager på 4 meter runt hela jordklotet i kärnan. När vår planet var ca 200 miljoner år kom ett meteoritregn och förde guld och andra tunga metaller till jorden. Det är dessa som vi idag kan hitta och utvinna ur vår natur.

Människan har sedan lång tid tillbaka försökt att skapa guld. De mest kända försöker stod de tidiga kemisterna för inom ramen för alkemin. Alkemisterna lärde sig att skapa nya ämnen genom att blanda ämnen och de var övertygande om att de skulle hitta fram till lösningen på guldets gåta.

Den första dokumenterade framställningen av guld var 1924 då en professor i Japan med hjälp av 150 000 volt lyckades få bort en proton från kvicksilver (atomnummer 80) och därmed skapa guld (atomnummer 79). Sedan 1940-talet har man kunnat beskjuta kvicksilveratomer med högenergetiska neutroner – en hake med detta förfaringssätt är att guldet blir radioakivt. Idag kan vi skapa guld med hjälp av kvicksilver och en partikelaccelerator eller i en kärnreaktor. Kostnaden överstiger dock fortfarande guldpriset så det är inte lönsamt.

Vi får hoppas att det fortsätter på det viset så vi inte blir översvämmande av guld utan kan fortsätta att glädjas åt detta fantastiska och sällsynta materialet från stjärnorna.

fredag 1 april 2016

Diamant – aprils månadssten

Diamant är den traditionella månadsstenen för april. Namnet sägs komma från grekiskans adamos som betyder oförstörbar, vilket är passande då diamant är det hårdaste mineralet som naturen kan skapa. Det har högst värdet på Mohs hårdhetskala och kan därför användas för att slipa eller borra i andra material.

Diamant består av kol som under högt tryck och hög temperatur har skapat bindningar mellan kolatomerna. Det vanligaste sättet är att diamanter skapas i övre manteln och därefter transporteras upp med lavafloder men diamanter kan även skapas vid meteoritnedslag. Det finns idag möjlighet att tillverka konstgjorda diamanter som inte går att skilja från naturliga så man bör veta en del om diamanter om man ska handla med dem. Ett sätt att avslöja om en diamant är tillverkad av människan är att den då blir för perfekt. Läs mer om konstgjorda diamanter i det här tidigare inlägget.

Just nu finns det en fantastiskt fin naturligt blå diamant till salu. Färgade diamanter uppstår då spår av andra grundämnen färgar diamanterna. I vanliga fall kan färgningen ses som en defekt men om hela stenen färgas och den i övrigt är av mycket hög kvalitet så lyfts den fram som speciell. Dessa diamanter kallas då för Fancy för att beskriva den fantastiska färgen och skilja dem från de ofärgade.

Diamanten nedan heter The Oppenheimer Blue Diamond och är på hela 14,62 Carat. Det är den största blå diamanten som någonsin har sålts. Det är auktionshuset Christie's som visar och säljer diamanten i Geneve.

onsdag 30 mars 2016

Smyckekonst 2016

Just nu pågår en utställning på Nationalmuseet Open Space – Mind map. Positions in Contemporary Jewellery som är del av projektet Smyckekonst 2016.


Utställningen visar upp 160 nutida konceptuella smyckeskonstverk. Här finns allt möjligt som kan kategoriseras som smycken i vid bemärkelse. Smyckena liknar i vissa fall mer konstverk än smycken så man får vara beredd att ta i lite om man ska orka bära dem. Smycken är inte heller enbart gjorda med konventionella material utan här hittar du smycken gjorda av papper, plast, gummi, djurinälvor, lera, sågspån, nylontråd, tenn, marmor och tygrester!

Foto: Michaela Čejková. Jana Prokics ”Ariel (Holy Heart)”, 2014.
Då jag inte är van vid denna moderna smyckeskonst så lämnar jag åt andra att recensera utställningen. Men enligt utställarna så är det mycket framstående konstnärer som ställer ut och därför kan det vara värt ett besök för alla som är konst eller smyckesintresserade. Jag vill därför varmt lyfta fram utställningen då smycken nu ges möjlighet att inta konstrummet.

Smyckekonst 2016 innehåller flera utställningar och ni kan ta del av dem i programmet som ni hittar här: http://www.nationalmuseum.se/Global/PDF/smyckekartan.pdf

torsdag 11 februari 2016

Utbud och efterfrågan på guld 2015

Idag kom World Gold Councils rapport över utbud och efterfrågan av guld under 2015.


Utbudet av guld minskade något från 2014 och landade på ca 4 258 ton. Av dessa är 1 093 ton återvunnet guld och således kommer 3 165 ton från gruvnäringen. Det är främst under slutet av året som gruvnäringen har börjat leverera mindre guld, vilket enligt guldproducenterna beror på brist av nya fyndigheter och fallande produktionsnivå i befintliga gruvor.

Den sammanlagda efterfrågan var relativt oförändrad och landade på 4 212 ton (4 226 ton 2014).

Efterfrågan fördelar sig enligt följande:
Smyckestillverkning               2 415 ton
Industri/teknik                           331 ton
Investeringsguld                        878 ton
Centralbanker/institut               588 ton

Då den här bloggen fokuserar på smycken så ska vi titta närmare på guldet som användes till just detta. Den totala användningen av guld minskade med 66 ton från 2014 men det var stor skillnad på efterfrågan på olika marknader. Nedan har jag tagit upp de tre största guldmarknaderna under 2015

1. Kina             783 ton
2. Indien           654 ton
3. USA             120 ton

Det går inte att utläsa den svenska efterfrågan utan bara de större marknaderna i Europa såsom Storbritannien 26 ton, Italien 18 ton, Frankrike 13,5 ton och Tyskland 10 ton.


 http://www.gold.org/

söndag 1 november 2015

Silver – Argentum

En av de vanligaste metallerna vid smyckestillverkning är silver. Silver är en ädelmetall och dess latinska namn är Argentum, vilket kan betyda både silver och pengar.

För att få kallas silversmycke så måste silverhalten enligt internationell standard uppgå till minst 83 % (830/1000).

En av de mest kända varianterna på smyckessilver är Sterlingsilver. Sterlingsilver är perfekt för smycken då det är formbart och smidigt samt har en hög smälttemperatur. Sterlingsilver innehåller 925/1000 delar silver och stämplas därför med 925. Resterande del, dvs. 7,5 procent av smycket består då vanligtvis av koppar men det kan även innehålla lite zink.

Argentium sterling silver är en utveckling av Sterlingsilver. Argentium sterling silver finns i två halter av silver vilka båda innehåller mer silver än Sterlingsilver, 935/1000 och 960/1000. Dessutom har man tillsatt Germanium som är en halvmetalliskt grundämne. Tack vare Germanium så har Argentium sterling silver flera fördelar jämfört med Sterlingsilver. Germanium lägger sig på ytan av silvret och skyddar det mot oxidering och annat slitage.

Smycke gjort av silverlera - PMC med kejda i Argentium sterling silver

På senare tid har det börjat komma smycken i ”rent” silver som är tillverkade med hjälp av en teknik som är utvecklad av Mitsubishi i Japan. Tekniken kallas PMC, Precious Metal Clay, på svenska kan man kalla det silverlera. Förenklat uttryckt så formar man silverleran till den form man vill att smycket ska ha. Därefter bränner man bort bindmaterialet i silverleran och kvar finns det rena silvret gjutet i den form man var ute efter. Silverhalten i smycket blir därför extremt hög och näst intill helt rent 999/1000.

Det finns även något som kallas nysilver, vilket inte alls är silver, utan en legering av koppar, zink och nickel. Just nickeln får blandning att se silveraktig ut men den innehåller fortfarande inget silver. Då nysilver innehåller nickel bör man inte använda smycken av nysilver om man är känslig för den metallen.

Allt silver oxiderar och ju högre halt av andra metallet ju högre risk för missfärgning och oxidering. Rent silver behåller utseendet längre än sterlingsilver som i sin tur håller utseendet längre än t ex matsilver. Skälet till det är att matsilver är gjort av silver i lägre halt (830/1000) för ökad hållbarhet och styrka – men då får man å andra sidan putsa det lite oftare.

söndag 20 september 2015

Rutilkvarts - Solstrålar av guld...

Rutilkvarts är kvarts som har inneslutningar av mineralet Rutil. Rutilkvarts är en av få ädelstenar som är eftertraktad för sina inneslutningar! Rutilet lägger sig i fina tunna trådar som ser ut som guldstrån och det har gett upphov till olika namn på Rutilkvarts såsom Venus hår och Solstrålar av guld.



Rutilkvarts finns över hela jorden då kvarts är ett av de vanligast mineralet. Brasilien och Indien är vanliga ursprungsländer för ädelstenarna. Det finns även Rutil i Södra Norge – allt mer talar för att jag måste besöka vårt kära grannland under nästa sommar!

Rutilkvarts sägs ha många goda egenskaper, bland annat saktar det ner åldrandeprocessen och kvartsen ska även öka kreativiteten.


Rutilkvarts är lätt att känna igen – den kan dock förväxlas med Rutiltopas. Rutiltopasen är hårdare då Topas ligger på 8 på Mohs hårdhetskala och Rutilkvarts på 7. Rutil däremot har en hårdhet på 6 och är därför ensamt lite för mjukt för att användas i smycken.